Kulturell evolution
Jag studerar hur idéer, institutioner och religioner förändras över tid med samma metoder som används för att studera biologisk evolution. Som en av projektledarna i V-Dem-projektet vid Göteborgs universitet har jag analyserat hur länder blir demokratier, bland annat i The Matthew effect in political science (2020). I Women’s rights in democratic transitions (2017) visar vi att kvinnors medborgerliga rättigheter tenderar att komma före demokratin, inte efter.
Jag har också forskat om religionens evolution. I Divine placebo (2019) visar jag hur hälsoregler och placeboeffekter kan ha gjort religioner mer framgångsrika. Tillsammans med kollegor visade jag 2021 att ”Dunbars tal”, idén att vi bara kan ha 150 nära relationer, inte håller (Dunbar’s number deconstructed). Senast har jag skrivit om hur tänkandet självt har evolverat (Res Cogitans, 2024).
Biologisk evolution
I min biologiska forskning har jag använt fylogenetiska metoder för att förstå varför hanar och honor skiljer sig åt, i kroppsstorlek, i hjärnans uppbyggnad och i immunförsvar. Artiklarna om könsskillnader i storlek hos däggdjur och i immunförsvar hör till mina mest citerade. Under min postdoc vid University of Virginia undersökte jag vad som avgör hur många parasitarter ett djur har. Uppgifterna finns i Global Mammal Parasite Database.
